Fridas

Imorse öpnnade jag på jobbet .. d.v.s min buss går gaaanska tidigt, 06.48 för att vara exakt .. imorse när jag satt där halvsovandes på mitt säte, rullandes på Nynäsvägen är det ganska många som också rullar där .. fast vi åker ju såklart i bussfilen så vi slipper kö! I alla fall så är det en VÄLLDANS massa "egen-företagare-vita-skåpbilar" som man rullar förbi .. det är måleri, snickeri, VVS, o ja där, plattsättare. Det hugger alltid till i hjärtat när jag ser en sån bil, vilket har hänt ungefär vid tre tillfällen när jag har åkt till jobbet .. mitt ex var plattsättre, varför kändes det sådär i hjärtat för? Ni vet sådär som det hugger/hoppar till i hjärtat när man ser någon man tycker om ? Jag vet ju själv att jag har kommit över honom, o det är inte bara något jag säger nu, för det har jag gjort. Men jag har kommit på nu varför, jag har tänkt mycket på det där idag .. det är inte honom jag saknar utan det vi hade, det är det jag saknar. Det korta men intensiva vi hade var fan det bästa jag har upplevt .. and I'm sorry to say but I  miss it.

Var o hälsade på syrran på hennes jobb i Birgerjarlspassagen förra veckan för jag hade tid över efter nagelfixning och innan jobb. Hon skulle gå till posten vid Regeringsgatan (typ?) och bad mig hänga med ... tror ni inte att vi går förbi exakt det stället där jag gick o hälsade på exet i fråga en dag i somras när han jobbade .. med att just sätta upp plattor på ett hus där .. TYPISKT !
"- Där är dom där jävla plattorna som Christoffer satte upp i somras." sa jag.
"- Ja han var ju ett litet offer."

Thank's sis ! Ps. Brittis. Ds. Försök inte ens för det är enbart jag o Anna som förstår innebörden och det roliga ;)